Vi inledde helgen med fredagmys hos Filippa, Fredrik och grabbarna i går. Det blev pizza, prat och soffmys med våra fina vänner, tack för en mysig start på helgen!

När vi kom hem började jag frysa något makalöst och febern kom smygande, jag frös så tänderna hackade och det blev tidig läggdags efter en Alvedon. Natten bjöd inte på någon bra sömn och jag vaknade genomsvettig flera gånger. I dag var det dags för Markus att spela cup i Eslöv och detta var första cupen med nya laget och inte ens en släng feber kunde hålla mig bort från det. I med en Alvedon och så körde vi i väg och jag har känt mig ok under dagen.

Missar inte en match för allt i världen (varken du eller jag) - min älskade onge!

Laget spelade tre matcher inomhus på konstgräs och Markus spelar back.

Min långa, ståtliga nr 16!

 

Det är som alltid vid cuper en del väntan mellan matcherna....

.....vissa tycker det är roligare än andra!

Det blir lite fika, spel på telefonen och en och annan runda Uno för att även Max ska tycka det är roligt.

Tyvärr gick laget inte vidare efter gruppspelet trots väldigt bra spel, det var helt enkelt för tufft motstånd i dag. Men de älskar att spela matcher och det får de verkligen göra mycket med Fortuna.

När vi kom hem slängde jag mig på soffan och därifrån har jag inte rest mig på en ganska lång stund, är lite frusen och trött men har inte mer feber i alla fall. Vi får hålla tummarna att den håller sig borta, det blir en lugn kväll hemma nu bara.

Veckan som gick har rullat på med föräldramöte med Markus klass, träningar för Markus, sjukgymnastbesök för mig och brand nära jobb....

Jag får inte springa alls men har varit ute och gått varje morgon när jag lämnat Max på skolan och alla dagarna bjöd på strålande sol. Fantastiskt att ha Råådalen inpå knuten!

Jag gör mina övningar varje dag som jag fått av sjukgymnasten och tänker fortsätta kämpa på med dem, även om det känns segt att inte få träna som jag gjort tidigare. Men jag har full tillit åt M som hjälper mig och jag hoppas att höften och ryggen blir så bra att jag kan få börja springa igen, vill minsann också haka på maken min på ett och annat lopp i sommar.

Tålamod är en dygd......