Veckan har verkligen varit händelsrik med en härlig skolstart, ett sorgligt avsked av familjens lilla hamster och besök i Danmark med finaste vännen L. Men livet är ju så, glädje och sorg i en salig blanding och som tur är så är glädje och roligheter betydligt vanligare än sorgen.

I måndags var det dags för grabbarna att börja skolan och båda såg fram emot detta. Markus började femman och Max började ettan.

Äntligen egen bänk och världens bästa Anette som fröken!

Skolan har en tradition att släppa ballonger med en lapp där det står adressen till skolan och klassen och förhoppningsvis hittas dessa lappar och det blir brevväxling!

Alla släpper samtidigt...

Markus behövde inte mamma i skolan men väl hemma när alla böckerna skulle slås in.....

Max kom stolt hem med sin första läxa - DET är stort!

 

I går när vi kom hem från jobb såg vi att vår lilla fina Messi låg död i sin bur. Denna lilla, tama hamsterkille hade somnat in efter två år hos oss. Messi har kommit att bli Max kompis mest och följden blev en förtvivlad Max som grät i flera timmar i går. Det är inte lätt att förlora en vän - oavsett hur stor eller liten denna kompis är.

 

Max hade många frågor, sa så kloka saker och tårarna ville inte sluta rulla. Vi kramades, pratade om Messi och ordnade en fin plats i trädgården åt honom. Det är en bearbetning som får ta den tid det tar, dock har han tagit det bättre i dag och hade endast en kort stund med tårar i eftermiddags.

 

När Max hade slocknat utmattad i går var det dags för mig att hämta underbara L i stan strax innan 22 tiden. Äntligen är Stockholms finaste hos oss igen för några dagars besök. I dag gick vi upp tidigt och tog båten över till Danmark och körde till Köpenhamn och ett besök på Storkklinken. Känns som en ära att få följa med och stötta vid din sida.

 

Nu håller vi fredagkväll och jag ska njuta av helgen med bästa, tänkbara vännen här. Nicke ska springa lopp i morgon, det blir lite grillkväll och kräftmys i helgen, simskola och fotbollsmatch - precis som vanligt med andra ord!