måndag 1 oktober 2012

Våra dagar rullar på, hela helgen innebar mycket tid med grabbarna och allt annat känns ju så otänkbart just nu. Markus spelade fotbollsmatch i lördags och där stod vi och hejade på i ösregn och storm. Ändå så varma inombords när vi ser Markus vakta målet!
 
I går jobbade Nicke och jag var hemma med grabbarna. Vi tog en runda till Ica Maxi och jag fick finfin hjälp med att handla.

 

I går det även dags för Max bästa kompis Noah att ha kalas så där var jag och grabbarna för att fira honom. Massor med gott fika, barnen lekte och vi hade en mysig eftermiddag.
 
 Natten till i dag hostade Max massor, han nös och fick snytas flera gånger. Han och jag var vakna mellan ca 4-7 så det var lite segt att gå upp när Markus skulle till skolan. Jag har vabbat i dag men den här killen har varit lika pigg och alert som vanligt. Han har inte hostat och näsan har inte behövt snytas allt. Märkligt?! Vi har bakat lite och sen städade vi husvagnen. Max älskar att hjälpa till=)

 Vi har även varit på lekplatsen en stund och favoritleken just nu är att gömma skattkistan någonstans och sen leta i sanden.....


Det blev lite träning i källaren, körde intervallträning med crosstrainern och spinningcykeln. Det har inte varit någon energi i varken mig eller Nicke den senaste veckan. Alla tankar och känslor tar oerhört mycket energi från oss.

Vi tänker på S och H det första vi gör när vi går upp och det sista innan vi somnar. Jag varken kan eller vill, få bort detta underbara ansikte från näthinnan. Jag lider så med dem som går igenom det mest brutala man kan i livet, att mista sitt barn. Jag önskar att jag kunde bära smärtan ett tag så att de fick vila. Det enda jag kan göra är att höra av mig varje dag, komma så fort vi behövs och stötta så mycket jag kan. Önskar att jag kunde göra så mycket mer.

1 kommentar:

  1. Jag vet hur det känns att vilja göra skillnad för någon som lider men att vara oförmögen att göra det där lilla extra som man så gärna skulle vilja..

    Det är ju inte alltid att de som sörjer/lider orkar be någon att komma även om det skulle behövas, men de blir oftast jättetacksamma om man själv tar initiativet till att hälsa på.

    Hoppas Max inte hostat lika mycket i natt.

    Stor kram till dig och familjen.

    SvaraRadera