Jobbstart

Som ett brev på posten gav Max mig en tuff natt med lite sömn som resultat. Men jag var faktiskt pigg ändå i morse när det var dax att stiga upp och köra till jobbet! Nicke är pappaledig hela veckan och det är verkligen skönt att jag inte behöver lämna barnen, ha en gråtande Max och stress på morgonen.

Väl på jobbet kände jag mig glad och nästan lite pirrig i magen=) 15 månader är en lång tid att vara borta och det har hunnit hända en del under tiden. Givetvis sitter det mesta kvar i ryggraden men det är nytt datasystem på gång, nya rutiner runt rapportering till vissa kunder, nytt kodningssystem över skador och lite annat smått och gott som Julia visade mig i dag. Jag har dessutom städat en del i dag då det hade halkat efter den senaste tiden (inte lätt för Julia att hinna med allt helt själv från 7-16 varje dag). På ett familjeföretag får man verkligen göra allt=)

Nicke gick med barnen klockan 9 till Ingrid. Där hade Max bara gått rakt in och tyckte det var superkul att komma dit. Klart han var lite kaxig, pappa var ju med;-) Jag fick ett gulligt mms där jag fick se hur Max satt med de andra barnen och lekte med lera=) Nicke hade sen gått vid 10.30 tiden och då hade Max börjat gråta. Men enligt Ingrid hade han slutat nästan direkt och sen bådet ätit middag och sovit utan problem. Min lilla Max börjar bli stor! Markus är det ju inga problem med precis, han kan ju alla rutiner hos deras fantastiska dagmamma.

Jag kom hem vid 16.30 och då var Max "tokglad" och jag fick massor med pussar och kramar. Även Markus var lite extra kramig så visst har jag varit saknad i dag=) Det känns skönt att komma i gång med vår vardag, barnen behöver komma till Ingrid, byta miljö och hitta på massor med roliga saker. Nicke börjar sitt nya skiftschema nu efter att jobbat 7-16 hela hösten och vintern (pga rehabilitering av armbågarna). Vi kommer att gå om varandra någon vecka, precis som vi gjort de senaste 10 åren drygt och då är jag själv med barnen på kvällarna. Det är alltid nyttigt att sakna varandra lite och mer pengar i kassan är också väääääldigt välkommet nu efter föräldrapenning. Så ja....just nu känns det bara roligt! Fråga mig sen en vecka då jag lämnar en gråtande Max;-)