tisdag 16 mars 2010

Kärlek

På min blogg skriver jag aldrig ut när jag och Nicke har bråkat, hur trotsig Markus kan vara, hur frustread Max är ibland eller när jag mår sämre. Jag vill aldrig hänga ut någon i min familj, utan jag delar med mig av vår vardag och tycker det är roligt att mina nära och kära kan följa oss. Men allt behöver inte finnas för alla att läsa.

Jag vill dock bara dela med mig av en sak. Alla som lever i en relation (framför allt relation mellan en kvinna och en man) kan nog känna igen hur olika vi tänker. Jag är en känslosam människa, en tänkare och jag lägger stor vikt vid hur saker sägs, tonläge, saker som INTE blir sagda etc. Den sista tiden har jag varit väldigt, väldigt trött både fysiskt och psykiskt. Det blir ingen bra sömn med en piggelin på 1 1/2 år där hemma och jag har känt att jag har funnits till för alla utom mig själv. Jag är en person som engagerar mig och det kan jag inte sluta med. Behöver någon mig så finns jag där och det gäller både familj och vänner.

Jag och Nicke hade en diskussion om detta i söndags och vi var inte helt överens. Ingen av oss har mer rätt än den andra, vi bara tänker och agerar olika. Nu till det fina=) I går fick jag ett sms av Nicke där det stod att han hade beställt soltid till mig direkt efter jobb, han hämtade barnen och fixade så att Markus kom till gympan. Sen när jag kom hem efter 30 minuter i värmen så gick jag och Max och hämtade Markus medan Nicke fixade kvällsmaten. När barnen hade somnat fick jag axel/nackmassage framför tvn.

Jag har världens finaste make.

11 kommentarer:

  1. Och din man har världens finaste fru! Jag är kär i er båda tror jag. KRAM

    SvaraRadera
  2. Ha, ha...visst är det väl så Lilian. Vi gillar dig också och vill ju adoptera dig=)

    SvaraRadera
  3. Ni är mina förebilder :-)

    SvaraRadera
  4. Kan bara håla med Lilian att ni är helt underbara båda två. Det finns ingen annan som du Emilia, du är värd din vikt i guld :)Du är precis som du själv beskriver så himla omtänkasam och go men du får absolut inte glöma bort dig själv för du är så viktigt!!

    Varma Kramar din Vän Louise

    SvaraRadera
  5. Vad härligt!!
    Du är sån typisk tjej, Emilia!! Vi kör på och fixar allt som ska fixas och ställer upp på alla som behöver..... utom på oss själva!! Glöm inte bort dig själv på vägen! Stanna upp och bara njut av livet emellanåt!! Vet att jag själv är usel på detta men det är mycket värt att stanna upp emellanåt!!
    Var rädd om dig!! Kramisar från ett snöigt (!!!!) och soligt Bollebygd

    SvaraRadera
  6. Så söta ni är allihop! Jag är absolut duktig på att njuta av livet (lovar Anna!) det gör jag dagligen. Ordet "vardagslyx" ser jag till att vi använder och lever efter=)

    SvaraRadera
  7. Ja du, jag har inte så mkt att tillägga (tror jag skrivit det mesta redan i mail och sms de senaste dagarna ;-)) mer än att jag är jätteglad för att du är du! <3

    Sedan tycker jag inte det är fel att t.ex. skriva att barnen har varit trotsiga en viss dag som de varit extra trotsiga. Alla föräldrar kan ju känna igen sig i sånt och igenkänningsfaktorn är ju en av de saker som iaf jag tycker om med andra småbarnföräldrars bloggar. Det är ju snarare om man aldrig nämner något som är jobbigt som man som läsare börjar dra öronen åt sig för ett så "perfekt" liv har ju ingen! ... Sen råkar jag ju iofs veta att dina ungar också trotsar ibland, även om jag får läsa det via sms och inte så mkt här. ;-)

    Men, det där som så mkt annat, är ju upp till var och en! Jag vill bara skriva att jag absolut tycker att man kan skriva om lite av varje utan att man behöver uppfattas som att man hänger ut någon eller är onödigt negativ "in public". Jag skulle ju aldrig hänga ut min man efter ett bråk eller så heller och jag har ju ändå en låst blogg. Hoppas du förstår vad jag menar. :-)

    KRAM

    SvaraRadera
  8. Jag tycker det är viktigt att tex Markus får vara superjobbig här hemma utan att jag kräker ur mig det i bloggen, det är av respekt till honom. Han väljer ju inte själv att alla ska läsa om honom. Jag hoppas dock och tror att alla inser att vi också bråkar i detta huset, att barnen är supertrotsiga och att jag har dåliga dagar - utan att jag skriver om det;-)

    SvaraRadera
  9. Jag skrev att där inte fanns så mkt att tillägga men sen såg jag att jag ändå hade skrivit den längsta kommentaren. Det märks vem av dina läsare som gillar att författa! ;-)

    Förstår det du skriver om Markus och det är en bra och sund tanke. Det är precis därför jag har en låst blogg, inte för att jag tycker att jag berättar "fel" saker om dem utan för att de inte har valt att medverka själva varken i text eller på bild. :-)

    SvaraRadera
  10. Ååååh, fiiiiinaste ni:=)

    SvaraRadera
  11. Vännen, du är den du är, engagerad och omtänksam, men bränn inte ditt ljus för hårt, du ska orka länge till så glöm inte bort att andas i bland!

    Kram

    SvaraRadera