måndag 1 mars 2010

Varför?

Jag skulle kunna skriva om hur trist det var att Markus hade feber i går och att Nicke fick vabba i dag, eller att vi har fakturerat på jobbet, hur jag gjorde lasagne till middag eller.....men allt känns så "litet" när jag fått reda på hemska nyheter i dag.

Min vän E som gått igenom svåra undersökningar den senaste tiden har nu fått svar. Vi hoppades på det bästa men det visade sig att hon har fått hodgkins lymfom, vilket innebär cancer i lymkörtlarna. Nu väntar en tuff behandlingstid med strålning och cellgifter och jag finner inte ord för hur svårt detta är för henne och hennes familj. Chanserna för tillfrisknad är goda och vi tillåter inte oss att tänka annat än positivt och att detta ska hon klara. Jag ska finnas där så mycket jag kan, men det känns som det alltid gör när något svårt händer - det känns som man inte räcker till.

Jag har sagt till henne att jag tror inte på "inget ont som inte för något gott med sig" för det känns så fel att säga så. Men jag har sagt att jag tror man ser saker och ting på ett annat sätt efter svårigheter, man uppskattar saker annorlunda, man vårdar saker/vänner/familj annorlunda och man gläds över småsaker och DET är guld värt. Man måste ta till vara på det som sen gör att man känner sig tillfreds inombords och glad för det man har.

Här kommer några fina bilder från dopet i går. Julia har hittat guldkorn som gör mig väldigt varm om hjärtat.

En OSmössa sprider glädje=)
Min älskade Max!
Ellen, min fina systerdotter.
"Lilla familjen" som blivit komplett=)
Min älskade Markus satt som ett ljus i solskenet under hela dopet.
Man FÅR skratta i kyrkan!
Finaste Ellen sjöng himmelskt i kyrkan=)
Var rädda om varandra och låt inte småsaker bekymra er.

13 kommentarer:

  1. Ledsen för era tråkiga nyheter ni fått och ledsen för er vän!
    Finner inga bra ord!
    Men jag skickar dig en kram
    jättefina bilder:=)

    SvaraRadera
  2. Förr har jag kunnat tänka "inget ont som inte för något gott med sig". Så tänker jag dock inte längre. Men som du säger så kan man se saker ur en annan synvinkel och värdesätta saker som man kanske tidigare inte har tyckt varit så "viktiga". Men hade jag fått välja mellan att slippa beröras av cancer eller se saker ur samma gamla synvinkel så är valet enkelt.

    Cancer är ett jävla skit (rent ut sagt) och jag håller tummarna för god bättring för din vän.

    SvaraRadera
  3. Jag kan bara hålla med dig Tessan i allt det du skriver.

    Tack för kramen Sophie!

    SvaraRadera
  4. Vi är många som tänker på henne nu och ber till alla högre makter att det ska gå bra. Kan inte annat än att hålla med Tessan, cancer är SKIT!

    Många varma kramar både till dig och E med familj.

    SvaraRadera
  5. Efter allt jag gått igenom det senaste året vet jag att det faktiskt kan föra nåt gott med dig. Jag har mycket närmare kontakt med släkt och familj idag och jag vet vilka som verkligen är mina vänner. Dock är det sånt man ser efteråt, när allt är över. När man är mitt inne i det är det bara att kämpa på!

    SvaraRadera
  6. Ledsen för de tråkiga nyheterna, hoppas det går bra för henne!
    Ville annars bara säga att jag gillar att läsa din blogg och se alla fina bilder.

    SvaraRadera
  7. Jag har valt att tro att allt sker av en anledning. I bland kan det vara svårt att hitta just den där anledningen - men för mig är det rätt att tänka så, annars skulle jag bli knäpp i och med pappa och mammas bortgång...

    Du är en fantastisk vän Emilia och du gör alldeles rätt, du berätta för din vän att du finns där och du tar dig tid för henne.

    Ta hand om dig och familjen nu och jag skickar över ett gäng styrkekramar till både dig och din vän!

    /Helen (är inte inloggad...)

    SvaraRadera
  8. Jag väljer att tro att allt sker av en anledning. I bland kan det vara svårt att hitta just den där anledningen men jag hade blivit knäpp om jag inte tänkt så när pappa och mamma gick bort...

    Du är en fantastik vän Emilia och du gör alldeles rätt! Du berättar för din vän att du finns där och du tar dig tid för henne!

    Ta hand om dig och familjen nu, jag skickar styrkekramar till både dig och din vän!

    /Helen (är inte inloggad...)

    SvaraRadera
  9. Kram från Johanna

    SvaraRadera
  10. Vad knasigt det blev med två kommentarer... jag trodde inte att den första gick igenom (!) Men jag har nästan exakt samma ord i dem bägge - det är vad jag kallar för bra minne ;-)
    /Helen (nu inloggad) :-)

    SvaraRadera
  11. Ingen fara Helen - jag var ju liiiite för snabb som publicerade båda=)

    SvaraRadera
  12. Ja det är fruktansvärt det som din vän går och kommer att gå igenom nu och framöver... Men, med hennes härliga inställning och stöd av familj och vänner så tror jag verkligen att det kommer att gå bra till slut. Det hoppas jag innerligt!

    Förresten; så söt Ellen är!

    SvaraRadera
  13. ÅÅ Emilia! Så himlans tråkigt att höra. Jag skickar alla varma kramar jag kan till henne och hoppas allt kommer gå vägen. En stor kram till dig oxå :)

    SvaraRadera