torsdag 26 november 2009

SkrikMax!

Tänk att den här lilla killen har blivit så stor så han håller på att skolas in..........

I dag gick vi till dagmamman klockan 11.30 för att vara med över middagen. Jag lämnade Max och skulle bara vara borta ca 10 minuter innan middagen, men se det har ju inte Max någon aning om hur lång eller kort stund jag är borta - så han skriker! Han blir ledsen och skriker högt när jag går. I dag skrek han fortfarande när jag kom - lilla gubben=) Jag tycker synd om honom att han ska behöva bli så ledsen, men det är inte svårt eller gör ont i mig för jag vet hur bra och tryggt han har det.

Men shit så mammig han är nu! Jag kan inte gå en meter från honom utan att han börjar ropa "mamma". Han har alltid varit mammig men nu slår det alla rekord. Vi får bara kämpa på med inskolningen så att han blir van. När jag är där går det så klart hur bra som helst, han är i hela huset, leker, jagar katten och har roligt. Ingrid kan då lätt lyfta honom, gå runt med honom lite, ge honom något att äta etc. Så det är inte det att han inte trivs där eller inte är trygg med henne, han vill helt enkelt bara vara med mamma=)

4 kommentarer:

  1. Hi hi, det ser så sött ut när man har byxorna uppdragna till armhålorna på bebisar (det gör man ju liksom alltid), då får de jäääättestor underkropp och knappt ingen överkropp alls. :-)

    Ja Max har alltid varit en riktig liten "fåntratt" (skrivet med kärlek!) när det gäller att vara ifrån mamma, men det kommer att ge sig ju större han blir och ju mer han kommer underfund med att där finns att sysselsätta sig med hos Ingrid. Då lär inte mammas närvaro vara så noga längre. :-)

    Ha en fin dag!

    SvaraRadera
  2. Visst är han en fåntratt - jag kan bara hålla med dig Nina=)

    SvaraRadera
  3. Mysig bild på er"La familja"...

    SvaraRadera
  4. Mamma är bäst!
    /Kram Johanna

    SvaraRadera